Därför är ny teknik viktig inom lärande

MOOC, Gamification, Augmented Reality, Predictive Learning etc…. Ny teknik inom lärande introduceras allt oftare. Ökade behov att utveckla våra anställda kombinerat med snabba tekniska innovationer gör att vi står inför en dramatisk förändring av hur utbildning bedrivs i våra företag och organisationer. I två artiklar beskriver jag varför vi behöver använda mer teknik inom utbildning och vad vi måste göra för att verkligen få användning av tekniken.

Just nu är det en stor tillväxt för teknikbaserat lärande. Den globala marknaden för eLearning är i år 880 miljarder kronor med en årlig tillväxt på 20%. Det är en av de hetaste branscherna för riskkapitalister i Silicon Valley just nu.

Varför är det så här?

Det är inte bara utbildningsbranschen som är i stark omvandling. Många branscher har en hög omvandlingstakt just nu, från tillverkande industri, till telekom, bank och hälsovård. I alla dessa branscher är teknologi en drivande faktor. Det leder till att bristen på nyckelkompetens och kraven på omställning av anställda har aldrig varit större än nu.

Andel företagsledare som ser brist på nyckelkompetens som största hot

skills

Det finns också andra krafter som driver utvecklingen; tillgången till internet, bredband, mobila plattformar, molntjänster m.m.

På engelska finns ordet ”disruptive change”. På svenska blir det kanske inte lika bra – ”störande utveckling” – utveckling som helt förändrar en bransch, som t.ex. resebranschen. År 2000 beställdes 5% av alla resor på internet. En vanlig tanke var att det behövdes en resesäljare för att sy ihop en resa, kunden behövde personlig service. Nu beställs mer än 85% av resorna via internet. En hel bransch är omvandlad och yrkesgrupper är borta.

Så var står vi inom lärande & utveckling idag?

Jag skulle säga att resan knappt är påbörjad. En del företag har stort utnyttjande av teknik inom lärande, t.ex. Ericsson, men de flesta jag känner till har mellan 5-10 % teknikbaserat lärande. I många fall hänger inte utbildningsavdelningarna med övriga verksamheten i företagen.

Nu betyder ju inte ny teknik automatiskt att lärandet blir bättre. Jag tänkte därför börja min artikelserie med att fråga mig vad nyttan är med den nya tekniken.

Vad är nytta inom lärande?

Hur definierar vi nytta inom lärande? Jag brukar prata om två dimensioner. Den första dimensionen är att det vi lär omsätts till resultat i arbetet. Jag kallar det effekt av lärande.

Här kommer ett exempel på bedömning av lärandets effekt enligt Tony O’Driscoll:

  • Bara 15 % av anställdas prestationer beror på lärande, resten beror på motivation, ledarskap, process, miljö etc.
  • Bara 15% av lärandet är formellt ordnat lärande, resten är informellt lärande.
  • Bara 15% av kunskaperna i en kurs tillämpas i jobbet.

Slutsatsen av exemplet är att effekten av formellt lärande på anställdas prestationer är mindre än 1% ! Kan det vara så?

Den andra faktorn handlar om effektivitet i utveckling och leverans av läraktiviteter. T.ex att en dag i klassrum når ca 15-20 personer och kostar ca. 10-15.000 per elev medan lärande just-in-time når obegränsat och kostar ca. 2-3.000 kr per elevdag.

nytta1

Längst ner till vänster skulle man kunna lägga kurser som inte är anpassade till olika målgruppers unika behov, som bedrivs som engångstillfällen utan inslag av övning eller stöd i arbetet, som endast levereras i klassrum dit anställda dessutom behöver lägga tid på att resa.

Så skapar den nya tekniken nytta

Hur bidrar då den nya tekniken till att skapa nytta? Här går jag snabbt igenom några typiska nya företeelser och hur de bidrar till effekten av lärandet och effektiviteten i att utveckla och leverera läraktiviteter.  Jag går inte närmare in på att beskriva de nya företeelserna/tekniken. Känner du dig osäker på vad t.ex. en MOOC är så rekommenderar jag mitt webinar ”Ny teknik ger nya möjligheter inom lärande”.

MOOC/Kursbibliotek

Massive Open Online Courses (MOOC) gör att en lärare kan nå ut till stora mängder elever. Det ger större räckvidd och hastighet när 1000 elever tar kursen istället för 20. Det modulariserade innehållet, att kursen är utspridd i tiden med inslag av verkliga uppgifter och samarbete med andra elever ökar också effekten av lärandet. En MOOC skapar på det sättet både ökad effekt och effektivitet i lärande. Den idag mycket stora mängden video-/elearningkurser som tillhandahålls av sajter som skilledup.com, lynda.com, opensesame.com ger tillgång till högkvalitativt innehåll till låg kostnad. Företag som själv utvecklar och levererar generella kurser har mycket att vinna i kostnadseffektivitet. Det samma gäller de som köper externa lokala klassrumskurser för ämnen som är generella på marknaden.

coursera

”Smarta LMS” – Predictive Learning, lärportaler och kompetensbaserat lärande

Med ett ”smart LMS” menar jag ett LMS som kan föreslå lärande baserat på dina arbetsuppgifter, kompetensgap, dina tidigare resultat, vad du gillat, vad andra tyckt varit bra m.m. Lite som ett ”Amazon” eller ”Netflix” för lärande. Förstås gör det här att andelen utbildning som är relevant för eleven ökar. Mina mätningar visar att bara 15-20% av de anställda i  flera organisationer tycker kurser de gått varit relevanta för deras behov. Anställda vill också få förslag på andra typer av läraktiviteter som videos, instruktioner, websidor, experter att följa m.m.

Ett mer relevant utbud av läraktiviteter ökar effekten av lärande. Min erfarenhet är också att när man går från generella kurser för många målgrupper till mer rollbaserat lärande så kan man frigöra 60-70% av den tid eleverna lägger ner, vilket gör rollbaserat lärande mycket kostnadseffektivt.

Teknik för lärande i arbetet

Hit hör nya sätt att leverera utbildning och instruktioner direkt i system, t.ex. säljsystemet. Mobila plattformar (eller glasögon som Google Glasses) med video-on-demand eller ”Augmented Reality” ger möjlighet flytta lärande och instruktioner till platsen där arbetet utförs. Det här säkrar effekten i arbetet, att du inte glömmer bort det du lärt dig när du väl ska tillämpa det. Vi på utbildningsavdelningen får en chans att fördela våra investeringar på det som skall läras innan och det som skall läras just när uppgiften utförs. Den här typen av lärande är oftast ”hur-man-gör”-kunskaper. Den kan spelas in av experterna själva i korta moment. Det påverkar kostnaden för utveckling och leverans av lärande för att inte tala om räckvidd och hastighet att nå ut med nya arbetssätt.

ar

Sociala plattformar

Sociala plattformar med forum, aktivitetsströmmar, följare, delning av kunskaper m.m. är nu en integrerad i de flesta LMS. Samarbete och kunskapsutbyte har alltid funnits på en informell nivå inom mindre grupper. Sociala plattformar skalar upp räckvidden för samarbetet och kunskapsdelningen. De ger en möjlighet att fånga erfarenheter och kunskaper ute i verksamheten och därmed ett stöd för att utveckla ny förmåga i organisationen samtidigt som den ökar räckvidden för samtal, samarbete och kunskapsdelning mellan medarbetare.

Gamification

Med ”Gamification” menas att bygga in mål, poäng, nivåer, ”leaderboard” och andra spelmekanismer i LMS och kurser. Syftet är att öka motivation och engagemang till att vilja utveckla sig inom ett område. Det är inte lika klart hur det bidrar till effekt och effektivitet. ”Gamification” verkar snarare genom att öka viljan att lära sig snarare än att direkt bidra till effekt och effektivitet.

nytta3

I bilden har jag placerat olika nya företeelse/teknik för att visa hur de bidrar till nyttan. Min slutsats är att den nya tekniken starkt bidrar till att utveckla effekt och effektivitet i det vi erbjuder inom utbildningsavdelningar.

Räcker det att bara upphandla den nya tekniken?

Löser tekniken problemen bara för att man inför den? Kommer en organisation som upphandlar en plattform för Video-on-Demand (VoD) automatiskt att få fördelarna? Nä, riktigt så enkelt är det inte:

  • Organisationen måste förstå hur VoD skall användas i förhållande till övriga lärmetoder.
  • Det måste finns kunskap hos användare och experter att skapa filmer och bra presentationer.
  • Det måste finns en kultur att det är ”ok” att dela, för chefen, sig själv och för kollegorna.
  • Det måste finnas en organisation som kan stötta. Vi inom utbildning måste kunna stötta skapandet av videos men ännu mer förstå synsättet bakom just-in-time och hur det matchar övriga lärmetoder.
  • Det måste finnas kommunikation som gör att användare hittar och kan använda filmerna.
  • Det måste finnas ansvar för att strukturera och moderera de kanaler som etableras på plattformen.

Kort och gott handlar det om organisationens mognad att arbeta med lärande. Det handlar också om implementation av ny teknik. Alltför många studier visar på misslyckade teknik-implementationer.

I nästkommande artikel beskriver jag hur du ska göra för att lyckas införa den nya tekniken så att nyttan för organisationen uppstår.

Vill du höra mer kan du också anmäla dig till mitt webinar den 1 oktober:

MOOC, Video-on-demand, Sociala plattformar och annan ny teknik – hur den effektivt kan användas!

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
Dela den här artikeln...
    0 Kommentarer

    Lämna en kommentar

    Want to join the discussion?
    Feel free to contribute!

    Kommentera